Kulturkroki

januari 26, 2014

Möte med gamla hundar: Run Dog Run

Filed under: musik — stiftet @ 5:59 e m
Tags: , , , ,

Run Dog Run0003

Dom står på scenen igen. Run Dog Run. Releasekonsert, förra gången var 95. Samma scen på Last Train. Fullsatt, förväntansfulla, men inte särskilt fulla (”skall på jobbet imorgon”) fans. Pratar nostalgi om hur det var då. Gamla hundar blir som nya men lärde sig aldrig att sitta fint. Flera band från den tiden som spelar igen; Tulsa Doom, Ragarockers, är det 40-års kris eller är ungarna stora nu? Kul att hänga med gamla kompisar. Run Dog Run

Vitt puder ryker från håret i det röda ljuset, som om dom varit på vinden i alla år. Väntat. Run Dog Run0004

Och med farmors gamla klänningar på sig står dom där hänger på sig väl använda gitarrer. Vi hör på. Det är bra. Bättre än jag minns förra gången. Ola sjunger med klang i rösten, den rungar.

Run Dog Run0001 Fina snärtiga riff kraft i basen. Vi hojtar och applåderar. Jag ritar och broderar de fina klänningarna. ”Bent to Happend”

Annonser

Naturligt flyt för Sverre Bjertnes på Stenersenmuseet

Filed under: Konst — stiftet @ 12:38 e m
Tags: , , , , , , , , , ,

Kändisutställningar kan var kul att gå på, där kan kan man glo lika mycket på vernissagegästerna som på konsten. colourfull couple

Ofta överstiger värdet på gästernas frisyr- och sminkbudgett vida värdet på konsten i utställningen. nailed frogDenna gången var det inte fullt så häftigt även om det var en stort antal gäster av det mer kända glamorösa slaget på vernissaget av Sverre Bjertnes utställning ”Nervous Fluids” på Stenersenmuseet. pretty in pinkHela trapphallen var fylld med objekt och bilder, det är så fullsmockat så man med svårigheter kan röra sig mellan arbetena.very thin lady Vakterna hade en arbetsam kväll med att hålla undan folk som kom lite för nära alla grejor. I mellan etagen var det ett stort antal målningar plus ett par filmer.empty glass red mouth Bjertnes håller hög teknisk kvalité på sina bilder. Bilderna är detaljrika och intressanta att se på närmare håll. Den stora väggen i trapphallen är täckt med ett stort antal teckningar som baserar sig på en predarwinistisk teori om hur arv och miljö påverkar organismernas utveckling. Dom är fina och ganska nördiga lite som klottret man gjorde på skolan på de tråkiga timmarna. På golvet, i den stora installationen framför teckningarna står det bilder lutade mot stora mahognybeläten av han själv och gordprinsar. Dom har han tecknat i samarbete med vildmannen Bjarne Mellgård.

Det är många som gillar den här utställningen man blir överväldigad av mängden arbeten och objekt och det är fantastiskt att undersöka och försöka få med sig allt. the trophyEfter 3 timmar infinner sig en tomhetskänsla, som det ofta gör när man ser på postmodern konst det är yta och distans, kommenterande och refererande, jo jag ser förälskelsen i hans bilder av sin käraste men också en poserande romantisme, det är lite hjärta och mycket pengar här. Och det kan ju bli lite tråkigt i längden.

september 24, 2013

Per Barclay OSL Contemporary

Filed under: Uncategorized — stiftet @ 1:27 e m
Tags: , , ,

Oljefotografens skulpturer i det gamla garaget: fängelsefönster och trappor som ingenstans leder. sågtandade persienner. Våra röster studsar som gummibollar på cementgolvet, in i örat på mannen med den stora klockan och på damen med dödskallar i guld på koftan.
OSL Contemp 2 OSL Contemp 3

De speglar sig i varandra, de två bekanta kvinnorna som står allt för nära. Sågbladen i fönstret.OSL Contemp 2

Jag ser ned i min bok, ser upp på alla som känner varandra. De kysser varandra på kinden och talar om den nya bilen och lite om konst. OSL Contemp 5

Jag ritar det jag såg också hon som ser genom mig med svart mascara.

september 17, 2013

Mörka skyar över Schousplass (Cloudbuilder konsert på Deichmans bibliotek Schousplats)

Filed under: Uncategorized — stiftet @ 8:49 e m
Tags: , , , ,

Ulf och Arne kopplar sina sladdar till mystiska boxar, lådor med lysande dioder, som är kopplade till mikrofoner eller en panel med rattar, som är kopplade till datamaskiner som är kopplade till ett par högtalare.Cloudbuilder 1 Vi sitter på plaststolar och ser på när Cloudbuilder bygger skyar av ljud som ingen hört förut.Cloudbuilder 7Vi  tittar på när de skruvar och vrider på rattar och knappar som två galna professorer. Cloudbuilder 5En ensam lampa står mitt på golvet framför, den lyser mig i ögonen. Jag flyttar mig längre bak för att se bättre. cloudbuilder 6Med lite avstånd kan det obegripliga plötsligt bli mera begripligt och skönjbart. På golvet  ligger mattor med trådar av ljud.Cloudbuilder 2Jag försöker rita det jag hör och ser att det blir lite det tunt, men vem kan egentligen se det man hört?Cloudbuilder 3

september 16, 2013

Sus i ett gammalt bönhus. Atelier Nord ANX

Filed under: Uncategorized — stiftet @ 8:03 f m
Tags: , , , , ,

Atelje Nord visar ALVIN LUCIER: Empty Vessels på Olav Ryes plass

boss

Sus i mörkgröna kärl av glas. Stadens snäckor uppsköljda på stranden. Hittade och uppställda på socklar i en rad. Det hänger mikrofoner över som registrerar de ljud som finns inuti och utanför.

stick hipster

På det röda golvet i salen där ropen om  frälsning förr skallade hör vi nu hur rundgången från mikrofonerna blir instrument som registrerar våra röster och rörelser.

En hund snusar försiktigt runt i salen. Själva står vi på trappan. Ute. Och septemberkvällen är mild, Vinet syrligt. Det stimmar från kafeet i grannhuset.  Högtalarna brusar och sjunger svagt inne i dunklet. Det glimmar från gröna buteljer.
measure0001
handy girl

another dude

december 13, 2012

Vernissager och passager

Filed under: Uncategorized — stiftet @ 9:50 e m
Tags: , , ,

Jag har under hösten haft flera riktigt fina konstupplevelser på olika vernissager runt om i Oslo. De senaste veckorna bl.a. Henie Onstad, Stenersen och Vigerlandmuseet, Galleri Riis, BOA och UKS. Det har blivit ges krokier och på senare tid också en del målande efteråt.Här en bild jag gjorde med utgångspunkt på vernissage Galleri Riis.

20121210-205339.jpg

20121211-183419.jpg

20121211-183500.jpg

20121211-183525.jpg

20121211-183552.jpg

20121211-183607.jpg

20121211-183621.jpg

20121211-183638.jpg

20121211-183745.jpg

20121211-183756.jpg

20121211-183806.jpg

mars 1, 2012

LAB#1: Young’s modulus

Att rita ljud är inte lätt. För vad skall man egentligen rita? Ljudvågorna som träffar mitt öra, artisten, vad som sker inne i mig? Är det överhuvudtaget nån idé att försöka? Man hamnar lätt i en serietidnings klisché. Och det kan ju vara helt ok. Om man vill.

Jag brukar rita när jag går på en konsert. Det ger en extra dimension till upplevelsen. Skisserna är som små notis eller komihåg lappar.in the blue

Fredagen den 24 februari gick jag hörde på en ljudinstallation på Deichmansbiblioteket på Schousplats i Oslo. Fyra unga män som experimenterar med elektroniska musik. Jag märker jag värjer för att kalla det musik, det ger fel intryck, det är få toner mest ljud av saker jag aldrig hört förut. Och just det att jag aldrig hört något som ens kan likna något jag hört förut kan ju implicera två saker: min okunnighet eller att det faktiskt  är något unikt. Och det är ju kul, att det känns så unikt.

Jag egentligen fattar jag inte ett dyft  av den här typen av konst, men det är egentligen inte så farligt. Man kan uppleva saker utan att fatta. Precis som modern poesi som ofta kan vara ganska performativ är Young´s modulus ljudinstallationer både performativ och en poetisk upplevelse.

Dr Hoolbrok@

Jag sitter i relativ mörkt rum och se på fyra gestalter som knappar och rattar på sina elektroniska remedier, på väggen är det projicerat två ornamentala (den ena med ränder den andra med rutor) videofilmer. Om det jag hör på är en slags ljudbild. Det är inte kakofoniskt och det är sällan för högt och irriterande.

Untitled-11
Pojkarna gör var och sin grej utan att det blandar sig med varandra. Ljuden ligger i lager och bildar en elektronisk  hägring som hänger  i luften framför oss. Det är vilsamt men koncentrerat och jag tappar aldrig intresset. Det sker hela tiden något nytt och jag blir förväntansfull: vad kommer nu, vad skall hända?
Lightman 21

Att hör t.ex.en flaska mineralvatten genom en hydrofon är ganska speciellt. Volymen höjs och sänks och jag försöker fånga något på papper som jag knappt ser i det svaga  ljuset.

Dr Borgan

I tre timmar varar sessionen och jag har aldrig lust att gå. Young´s modilus består av två konstellationer dels Arne Borgan and Ulf Holbrook (Cloudbuilder) som jag har skrivit om förut, i tillägg kommer Martin Palmer and Arnfinn Killingtveit (TARFIELD) som är från Trondheim. Tillsammans skall de göra en serie experimentella konserter detta var den första. Jag vill gärna höra mera.

februari 6, 2012

Tegneforbundet, Riis och Stenersen. (December Januari)

På Tegenforbundet hade Stein Koksvik vernissage härom torsdagen. Det var knökafullt med folk som sörplade rödvin och beundrade de kaotiska kompositionerna som låg lite lagom utspridda i lokalen. Ledningar och ljusrör låg i staplar och trassel tillsammans med presenningar med mystiska meddelanden. Allt såg lite tafatt ut. Ganska emo och ganska rörande. Jag gillade bäst en installation av tunna plåtskenor som balanserar lite hjälplöst med gröna pappskivor högst upp. Poetiskt sa jag och det höll Stein med om. Tyvärr fick jag inte se närmare på hans teckningar som låg monterade i plastfickor på små rullbord längre in i galleriet. Det blev för varmt och stökigt, jag smög ut i kylan igen och tog bussen hem.

Tegenforbundet Koksvik The Happy Couple
Tegneforbundet Koksvik Nice Old Lady
Riis The Montypeist

Att gå på lördagsvernissage hör inte till vanligheterna för mig. På lördag är det fint att ligga hemma i soffan framför brasan och softa med lång frukost. Men den här gången klarade vi att komma ut för att se på Bård Breiviks skulpturer. Vi belönades med ett glas mousserande och fick också en närmare titt på de lite bättre bemedlade kundernas nya vinterjackor som fyllde galleriet. Vi smuttade på vårt vin och beundrade Bårds fina korgskulpturer i brons och andra spännande material. Men är inte möbelskulpturer i diabas lite väl nittitals?

Bobblejakke
Riis Breivik High Heels Diabase Table


Riis Breivik Hipster
De sista teckningarna är från OJ Ness vernissage på Riis där han visade fina men ganska flummiga rokokomålerier, teckningar och gipsgrejor staplade i plåthyllor. Jag gillar till hans utställning som nu är på Stensersenmuséet bättre. Gammalt nytt menar somliga men för mig som inte sett så mycket tidigare är det kul att att få se hans installationer och teckningar. Intressant och spännande. Gå och se den!

Riid Ness Chatting Ladies
Riis Ness

mars 21, 2011

Dan Colen- Peanuts

Filed under: Uncategorized — stiftet @ 8:34 e m
Tags: , , , ,
Peanuts

Peanuts, the movie.

En lätt kutryggig man flanerar genom New Yorks gator ivrigt tuggande på jordnötter. Han kastar skalen ifrån sig som om han sår en åker med jordnötter.  Han går långsamt förbi hus och skulpturer ibland sitter han, ibland går han, utan att egentligen se på något. Hänger en stund utanför Guggenheimmuseet, går vidare. Duvorna pickar ivrigt i skalen som hamnar på trottoaren, en gatsopare städar upp. Man ser väldigt tydligt hur han tuggar medan han samtidigt krafsar upp nya nötter. Det ser lite maniskt ut, han kan liksom inte sluta. Ingenting verkar viktigt eller egentligen intressant. Han bara dräller omkring. Det är en lång film och jag sitter och ser på den i Anselm Kiefers blybokbibliotek på Astrup Fearnley museet.  Efter ett tag börjar jag själv känna mig som om jag är gjord av bly.  Med uppbådande av mina sista krafter släpar jag mig ut för att se på lite andra grejor han har gjort. Tror jag har fattar poängen: ”it´s just peanuts” lätt som en plätt, ganska betydelselöst, allt sammans, helt enkelt.

Don’t Judge a Book by its Cover (Another Country)

Don’t Judge a Book by its Cover (Another Country)

Jag gillar hans materialbilder. Jord på duk, skoavtryck, ser ut som om nån bara har gått ut på den stora vita duken med sina stora dojor och trampat omkring i en obegriplig koreografi.  Men det är fint. Opretansiöst. Jag kommer på mig själv med att fundera över vad som gör att en bildkonstnär till skillnad mot en konsthantverkare kan ta sig såna friheter med material. Ja, vad är det egentligen för skillnad? Bara för att du är en kool typ från Lower East Side, New York så kan du liksom bara kladda på med tuggummi, jord, färg eller till och med blommor och så göra bilder av det! Jag grubblar lite på det, en stund. Sen så tänker jag: det är fint, det är vackert och skit samma vad det är gjort av. Det är inte det som är poängen. Materialet har visst sin egna specifika kvaliteer men det är bara medel för att göra något. Jord på en vit duk är fint om man gör det riktigt. Så jag tänker inte på det längre jag bara ser på rytmen upprepningarna kontrasten på fotspåren som Dan och hans kompisar har lämnat efter sig på den vita duken. Dom hade säkert jättekul, dom skrattade och drack läsk med dom ropar uppmuntande till varandra: Awesome! Great! Step on it! Dan försöker få dom att stå stilla på duken medan han släpar den efter sig på det leriga fältet. Sen rullar han ihop dukarna och kör hem till ateljeen. Hans assistenter spikar ihop kilramar och spänner upp de stora dukarna. Dan sitter i soffan och dirigerar. Han dricker lite te och diskuterar ivrigt med sina medhjäpare som kommer med intställsamma kommentarer. Han ler och låtsas inte höra. –Den är bra, säger han och pekar på en duk med jordiga och gräsgröna fotspår, den ska med till Oslo! –Awesome! ropar assistenterna.

Dan Colen: "Nobody move, nobody get hurt" (2010)

Dan Colen: "Nobody move, nobody get hurt" (2010) photo by Oda Bhar

Jag är avundsjuk, det är så enkelt och så bra gjort. Han bara leker och har kul. Med stort allvar. Ibland målar han superrealistiskt med små magiska förändringar. Ibland bara ”bättrar” han på fula dilletantiska bilder; plötsligt blir en trists kontrastlöst naturmåleri vackert, han bara målar dit två kråkor som flyger med en banderoll emellan sig: ”fuck authoriaty” står det på den, upp och ned! Från platthet till poesi.

The Whole Enchilada

The Whole Enchilada, flagga, stång, betong

Vi är inte så många som ser på utställningen idag och man kan gå ganska ensam genom rummen studera de mödosamt målade interiörerna se på kronbladen som är utsmetade över duken, lukta på tuggummit som hänger som stora kladdar på tavlorna. Känner mig liten och gläder mig att se att man kan vara så fri i tanken. Utan ansträngning, småpotatis, ingen big deal, bara  ”peanuts”.

Peanuts 2 (video)

You made your point.

mars 3, 2011

GAD två utställningar

Filed under: Uncategorized — stiftet @ 9:45 e m
Tags: , , , , , , , ,

Det har redan hunnit bli mars och det har redan hunnit bli ganska många vernissager som jag borde ha kollat. GAD brukar jag inte missa. Det är en generös och varm stämning på vernissagen. Alla är välkomna: De välbeställda kunderna, konst -kännare -historiker, konstnärer, akademistudenter, museumsfolk, hipsters och de vanliga snyltarna. Knut håller fina tal till konstnären och berättar för oss andra vad vi ser eller kanske inte ser. Man är trygg på ett vis, hur farliga bilder man än visar. Här några teckningar från det två senaste utställningarna;

21 januari Morten Slettemeås måleri i god ”GAD anda” kraftfulla färgrika målerier. Roligt vernissage.

Cellphone Cap painting

Cellphone, Cap

Costumers

Coustomers

Duffelboy

Duffelboy

Ladies

Ladies

Knut

Knut

Hipsters

Artisthipsters

I Mars visar man den holländska konstnären Ronald Versloot, fina målerier gå och se!

Alexandra

Alexandra

arthipster

Hipster

Young charming artist

Roland Versloot

Looking at something intersting

pointing out

Coupel

couple

hanging in

hanging in hanging out

Whats that?

What´s that?

Nästa sida »

Blogga med WordPress.com.