musik för folk som inte förstår sig på folk
Lördag blev en blöt dag. Efter att har sett och sjungit med bob hund (som av NRKs Jørgen Heggstad fick en oförtjänt fyra, minst en femma för fan!) var det bara att snabba sig hem och fixa nytt regnställ. Det var ganska enkelt, som tur var, 500 pistoler på Friluftsmagasinet. Tillbaka i parken såg vi Farmers Market lira av sig en hög med låtar i rasande tempo och stora leenden. Regnet öste ned. Att rita var ingen idé. Allt flöt. Efter att ha tillbringat en timme i VGtältet. Tillsammans med våta människor som vätte sina torra halsar, vi drack kaffe, starkt, hett(tack Stockfleth för gratis koppen och glada leenden!), gick vi för att se Crystal Castles.
øltørst
Rural hipster
Och fick se en otroligt häftig konsert. Publiken var lika vild som CC, jag måtte bara rita. Tuschlavering i regn kan ge intressanta effekter. Men kanske inte alltid.
Herregud, vilken energi! Electropunk när den är som bäst.
Karin är mycket snyggare i torrt tilstånd
Försökte rita Karin Park lite senare och här blev resultatet en smula urvattnat. Sorry Karin nästa gång, då..
Så såg vi Tommy Tokyo. Då slutade det regna mirakulöst. Ritade men såg egentligen inte så mycket eftersom det blivit mörkt.
Det är en gitarr, det ser du väl!
"My 38 Browning" gillar jag bäst
Det var flera på scenen, en spelade banjo ibland. Fint. Tommy försvann in i mörkret. Ses snart igen Tommy.
Så vacklade vi hem i augustimörkret, tillfreds med tanken på att det kommer att dröja ett helt år till nästa gång vi skall höra på fjortisar som inte kan hålla käften framför scenen när vi vuxna vill höra på vad Beirut egentligen sjunger om! För. Vi kommer igen. Det gör vi, säkert. Tack Øya, tack.
Kulturkroki 