Kulturkroki

september 24, 2013

Per Barclay OSL Contemporary

Filed under: Uncategorized — stiftet @ 1:27 e m
Tags: , , ,

Oljefotografens skulpturer i det gamla garaget: fängelsefönster och trappor som ingenstans leder. sågtandade persienner. Våra röster studsar som gummibollar på cementgolvet, in i örat på mannen med den stora klockan och på damen med dödskallar i guld på koftan.
OSL Contemp 2 OSL Contemp 3

De speglar sig i varandra, de två bekanta kvinnorna som står allt för nära. Sågbladen i fönstret.OSL Contemp 2

Jag ser ned i min bok, ser upp på alla som känner varandra. De kysser varandra på kinden och talar om den nya bilen och lite om konst. OSL Contemp 5

Jag ritar det jag såg också hon som ser genom mig med svart mascara.

Annonser

september 17, 2013

Mörka skyar över Schousplass (Cloudbuilder konsert på Deichmans bibliotek Schousplats)

Filed under: Uncategorized — stiftet @ 8:49 e m
Tags: , , , ,

Ulf och Arne kopplar sina sladdar till mystiska boxar, lådor med lysande dioder, som är kopplade till mikrofoner eller en panel med rattar, som är kopplade till datamaskiner som är kopplade till ett par högtalare.Cloudbuilder 1 Vi sitter på plaststolar och ser på när Cloudbuilder bygger skyar av ljud som ingen hört förut.Cloudbuilder 7Vi  tittar på när de skruvar och vrider på rattar och knappar som två galna professorer. Cloudbuilder 5En ensam lampa står mitt på golvet framför, den lyser mig i ögonen. Jag flyttar mig längre bak för att se bättre. cloudbuilder 6Med lite avstånd kan det obegripliga plötsligt bli mera begripligt och skönjbart. På golvet  ligger mattor med trådar av ljud.Cloudbuilder 2Jag försöker rita det jag hör och ser att det blir lite det tunt, men vem kan egentligen se det man hört?Cloudbuilder 3

september 16, 2013

Sus i ett gammalt bönhus. Atelier Nord ANX

Filed under: Uncategorized — stiftet @ 8:03 f m
Tags: , , , , ,

Atelje Nord visar ALVIN LUCIER: Empty Vessels på Olav Ryes plass

boss

Sus i mörkgröna kärl av glas. Stadens snäckor uppsköljda på stranden. Hittade och uppställda på socklar i en rad. Det hänger mikrofoner över som registrerar de ljud som finns inuti och utanför.

stick hipster

På det röda golvet i salen där ropen om  frälsning förr skallade hör vi nu hur rundgången från mikrofonerna blir instrument som registrerar våra röster och rörelser.

En hund snusar försiktigt runt i salen. Själva står vi på trappan. Ute. Och septemberkvällen är mild, Vinet syrligt. Det stimmar från kafeet i grannhuset.  Högtalarna brusar och sjunger svagt inne i dunklet. Det glimmar från gröna buteljer.
measure0001
handy girl

another dude

mars 18, 2013

På besök i Bystyresalen

Filed under: Uncategorized — stiftet @ 3:52 e m
Tags: , , , ,
Bjerke håller låda

Halstein Bjerke håller låda

Vi var i förra veckan i Bystyresalen i en höring som kultur og utdanningskomiteen hade ordnat. Man ville undersöka om byrådets ledare för kultur og næring hade undanhållit information om hur dålig ekonomi Munchmuseet egentligen är om man visste om hur många som egentligen skulle bli utan jobb. Fagforbundet och Forskerförbundets förtroendevalda var inkallade för att ge sin syn på saken, processen och i största allmänhet berätta om etatens tillstånd. Vilket betydde att jag tillsammans med min kollega Lars äntlikgen skulle få säga direkt till politikerna vad vi menade om deras förvaltningsansvar. Så stod jag där då i bystyretssal och fick hålla mitt inlägg. Något som jag aldrig hade kunna föreställa mig jag skulle få lov till. Jag tog tillfället i akt att göra några krokier på vår stads fäder och mödrar.

direktøren

svår fråga

Venstre

Venstre är inte mycket vänster,nej.

Høyre sover aldrig

Høyre sover aldrig

Här är mitt inlägg från kvällen:

Jag har under mina 6 år som anställd och tillitsvalgt på Munchmuseet upplevt 4 direktörer och 4 omorgansieringar.
Personalen på Munch och Stenersen är, kan man säga, luttrade när det gäller förändringar och nya kvastar. Den senaste omorganiseringen är dock kanske den, som har chockat och berört oss mest. Nu skall vi, i tillägg till omorganiseringen, nedbemannas. Vi har inte budgett att betala allas löner. Svaret vad detta beror på, är olika beroende vem man frågar. Man säger det är överförbruk, för lite tillskott, felbudgettering och för höga intjäningskrav.
Men hur det än är så har museet nu ett kraftigt underskott som måste betalas.
Av oss anställda. Det är våra arbeten, vår kunskap och vår expertis som man vill offra.
Byrådsledaren sa i förra veckan: ” Alla etater måste hålla sig innanför budgettramen”
Vi är inte oeninga i detta, alla måste rätta munnen efter matsäcken. Oenigheten mellan oss och arbetsgivaren ligger i vad som kan skäras bort.
Konsekvensen av nedskärningen är stora:
Färre utställningar.
Minskad service till turister och staden inbyggare.
Mindre möjligheter till utlån till andra museer.
Altså ett kraftigt minska aktivitet både på Munch och Stenersenmuseet. Från 4 till 2 utställnigar per år på MM och från 12 till 6 utställningar på Stenersen.

Genom nedskärningen försvinner en stor del av den kompetens, kunskap och erfarenhet som museet har tillägnat sig. Istället för upptrappning mot ett nytt museum blir det nu en nedtrappning i förfallna lokaler där det rinner vatten längs väggarna och vi betalar mer än 20 miljoner kroner i hyra till vår ägare Oslo kommune.
I risikovurderingen man gjort, för nedbemaningen påpekas det stor risiko för en fösämrad och förstörd arbetmiljö. Det är stor risk för ökad sjukfrånvaro pågrund av en ökad arbetspress.
Byrådet för kultur och näring vet om allt detta. Hans svar är ”Museet må hålle seg innenfor gitte rammer”
Ingen på våra museer kommer att glömma 2013. Det var det året man valde att nedbemanna och kvitta sig med en stor del av den samlade kunskapen om Edvard Munchs arbeten och hur man tar vara på den. Det var det året man valde att hugga armar och ben av en stark och livsduglig organisation.
Man kan fråga sig: Vad vill Oslo kommune med Munchmuseet?

januari 11, 2013

Konster på Rådhusgata

Filed under: Uncategorized — stiftet @ 11:13 e m
Tags: , , ,

Den här veckan var jag på årets första galleri runda det på rådhusgata ligger flera intressanta gallerier b.l.a Tegenforbundet som visar arbeten av Åsil Bøthun og Liv Tandrevold.

take a close look

take a close look

Lady with knitted hat

Ser efter.

God stämmning och trevliga människor

interessted

intresserad

Det är så praktiskt att man har synkroniserat sina vernissager på Rådhusgatan efter en rask promenad hamnade jag på Galleri Soft där man visade vävda bilder av den danska konstnären Grethe Sørensen.

Close (soft)

Nära

Textilierna bestod av ganska stpra vävar med gatufotografier av biljus om natten från Singapore.

artist (soft)

Artist

På BOA had Lars Erik Svensson och Annika Simonsson vernissage. Fantastisk installation föreställande ett hus som var invaderat av svampar. Installationen tar hela rummet i anspråk ochvi besökare får smyga längs med väggen för att komma förbi.

Spotting the mushroms

Spotting the mushroms

Ganska klaustrofobiskt men alla var på gott humör och kika nyfiket kosnten,

L-E the mushroomman

sopp sopp

Artists BOA

Konversationsstycke

knitted hat

Se där!

dfw

asdgf

december 13, 2012

Vernissager och passager

Filed under: Uncategorized — stiftet @ 9:50 e m
Tags: , , ,

Jag har under hösten haft flera riktigt fina konstupplevelser på olika vernissager runt om i Oslo. De senaste veckorna bl.a. Henie Onstad, Stenersen och Vigerlandmuseet, Galleri Riis, BOA och UKS. Det har blivit ges krokier och på senare tid också en del målande efteråt.Här en bild jag gjorde med utgångspunkt på vernissage Galleri Riis.

20121210-205339.jpg

20121211-183419.jpg

20121211-183500.jpg

20121211-183525.jpg

20121211-183552.jpg

20121211-183607.jpg

20121211-183621.jpg

20121211-183638.jpg

20121211-183745.jpg

20121211-183756.jpg

20121211-183806.jpg

november 20, 2012

Ich wünschte, ich wäre ein Merz-Bau Schreiner. Konstbygge och ljudvolymer på Henie Onstad kunstsenter.

Filed under: Uncategorized — stiftet @ 1:45 e m
Tags: , , , ,

                                                                                                                                         The artist and the curator Söndagen den 18 november lanserades Lars Fiskes ny bok ”Merz”på Høvikodden. Detta på den nyligen instiftade Schwittersdagen på museet. Merz-Bau Larsl FiskeLars höll ett fint föredrag om Kurt Schwitters och hans idoga arbete med sin egen konstriktning Mertz. Att prata om avantgardistisk konst som t.o.m är antidadaistisk, kan än i dag verka en smula stressande, i alla fall för auditoriets publik. Hans teckningar kan kännas ovana och svåra att ta till sig. Men just för att stilen är komplex (på sitt till synes enkla konstruktivistiska sätt) så bli det mer och mer intressant att läsa hans serier. Det kan ta sin tid. Det är nu ingen jultidning som Fiske har åstadkommit men Lars berättade kunnigt om Schwitters äventyr i Norge och alla fick lära sig en bit av en inte fullt så känd del av konsthistorien i Norge.

Jaap Blonk 1

Efter föredraget drack vi äppelsaft från Ringu och kollade på originalsidor från boken och på äkta merz-konst av Schwitters. Snart satt vi  igen i auditoriet för att få lyssna på poesiuppläsning. Men inte vilka små grötrim som helst men både dadaistisk lyrik och merzpoesi av Schwitter och andra konstnärer. Jaap Blonk (holländare så klart) har specialiserat sig på att framföra dessa helt speciella dikter. Han deklamerade med våldsam inlevelse och intensitet. Abstraktpoesi har ingen ålder.

 Jaap Blonk Vamosen min

 Jaap Blonk. Knall knallVolumes for Sound är en samling geometriska skulpturer av  Melissa Dubbin og Aaron S. Davidson som ingår i deras ljudinstallation. Verket blev visat och framfört i museets fina studio.  Att bygga rum med ljud kan vara en ganska intressant upplevelse. Ljud som man inte kan identifiera och som inte har en konventionell  rytmbyggnad kan vara väldigt enerverande och arbetsamma att höra på, men det kan också öppna upp sinnet för nya intryck. Det var intressant att se hur man utnyttjade de stora volymerna (som egentligen mest påminde om de gigantiska högtalar jag drömde om att bygga i tonåren) som var placerade mitt i lokalen. Konstnärerna satt i mitten (av sitt verk) och framförde ljudinstallationen på gitarrer och effektboxar samt en del andra mystiska ljudlådor. Trots det mycket speciella konceptet blev resultatet ganska blodlöst och spinkigt.  Jag hade gärna suttit i centrum, innanför denna mur av mdf och högtalarmembran. Potentialen blev inte utnyttjad fullt ut, det kändes som om det fanns mera att ta ur lådorna.Aaron S

Volumes of Sound

Melissa Dubbin Volumes for SoundAlexander Rishaug framförde ett stycke som var beställt av museet. Karaktären på detta verket var ganska annorlunda och det var större spänn i volym, klanger och ljudeffekter. Roligt men ändå inte så fett som jag hade trott, kanske är det helt enkelt för dålig effekt i boxarna?

Alexander Rishaug 1Alexander Rishaug

Det blev en fin dag på Henie Onstad kunstsenter med massa intryck och kul konst. Vi gläder oss till att komma tillbaka snart igen. Och själv vill jag gärna bli en merzbyggare jag med.

november 18, 2012

Jul i Tøyengata

Filed under: Uncategorized — stiftet @ 12:31 f m
Tags: , ,

Vår stads fäder och mödrar gör det dom kan för att vi inte skall få ett nytt museum. Och det nya året bjuder på många intressanta utmaningar för personalen. I jubeleumsåret har man så vist bestämt att vi kan klara oss med 7 miljoner midre i driftmedler. Vi skall göra mera för mindre med en kraftigt reduserad personal. Kanske vi borde har hört på Carl I Hagens råd om att låna ut hela samlingen på en gång. Då hade vi ju inte behövt använda några skattepengar alls.
jul i tøyengata

mars 1, 2012

LAB#1: Young’s modulus

Att rita ljud är inte lätt. För vad skall man egentligen rita? Ljudvågorna som träffar mitt öra, artisten, vad som sker inne i mig? Är det överhuvudtaget nån idé att försöka? Man hamnar lätt i en serietidnings klisché. Och det kan ju vara helt ok. Om man vill.

Jag brukar rita när jag går på en konsert. Det ger en extra dimension till upplevelsen. Skisserna är som små notis eller komihåg lappar.in the blue

Fredagen den 24 februari gick jag hörde på en ljudinstallation på Deichmansbiblioteket på Schousplats i Oslo. Fyra unga män som experimenterar med elektroniska musik. Jag märker jag värjer för att kalla det musik, det ger fel intryck, det är få toner mest ljud av saker jag aldrig hört förut. Och just det att jag aldrig hört något som ens kan likna något jag hört förut kan ju implicera två saker: min okunnighet eller att det faktiskt  är något unikt. Och det är ju kul, att det känns så unikt.

Jag egentligen fattar jag inte ett dyft  av den här typen av konst, men det är egentligen inte så farligt. Man kan uppleva saker utan att fatta. Precis som modern poesi som ofta kan vara ganska performativ är Young´s modulus ljudinstallationer både performativ och en poetisk upplevelse.

Dr Hoolbrok@

Jag sitter i relativ mörkt rum och se på fyra gestalter som knappar och rattar på sina elektroniska remedier, på väggen är det projicerat två ornamentala (den ena med ränder den andra med rutor) videofilmer. Om det jag hör på är en slags ljudbild. Det är inte kakofoniskt och det är sällan för högt och irriterande.

Untitled-11
Pojkarna gör var och sin grej utan att det blandar sig med varandra. Ljuden ligger i lager och bildar en elektronisk  hägring som hänger  i luften framför oss. Det är vilsamt men koncentrerat och jag tappar aldrig intresset. Det sker hela tiden något nytt och jag blir förväntansfull: vad kommer nu, vad skall hända?
Lightman 21

Att hör t.ex.en flaska mineralvatten genom en hydrofon är ganska speciellt. Volymen höjs och sänks och jag försöker fånga något på papper som jag knappt ser i det svaga  ljuset.

Dr Borgan

I tre timmar varar sessionen och jag har aldrig lust att gå. Young´s modilus består av två konstellationer dels Arne Borgan and Ulf Holbrook (Cloudbuilder) som jag har skrivit om förut, i tillägg kommer Martin Palmer and Arnfinn Killingtveit (TARFIELD) som är från Trondheim. Tillsammans skall de göra en serie experimentella konserter detta var den första. Jag vill gärna höra mera.

februari 6, 2012

Tegneforbundet, Riis och Stenersen. (December Januari)

På Tegenforbundet hade Stein Koksvik vernissage härom torsdagen. Det var knökafullt med folk som sörplade rödvin och beundrade de kaotiska kompositionerna som låg lite lagom utspridda i lokalen. Ledningar och ljusrör låg i staplar och trassel tillsammans med presenningar med mystiska meddelanden. Allt såg lite tafatt ut. Ganska emo och ganska rörande. Jag gillade bäst en installation av tunna plåtskenor som balanserar lite hjälplöst med gröna pappskivor högst upp. Poetiskt sa jag och det höll Stein med om. Tyvärr fick jag inte se närmare på hans teckningar som låg monterade i plastfickor på små rullbord längre in i galleriet. Det blev för varmt och stökigt, jag smög ut i kylan igen och tog bussen hem.

Tegenforbundet Koksvik The Happy Couple
Tegneforbundet Koksvik Nice Old Lady
Riis The Montypeist

Att gå på lördagsvernissage hör inte till vanligheterna för mig. På lördag är det fint att ligga hemma i soffan framför brasan och softa med lång frukost. Men den här gången klarade vi att komma ut för att se på Bård Breiviks skulpturer. Vi belönades med ett glas mousserande och fick också en närmare titt på de lite bättre bemedlade kundernas nya vinterjackor som fyllde galleriet. Vi smuttade på vårt vin och beundrade Bårds fina korgskulpturer i brons och andra spännande material. Men är inte möbelskulpturer i diabas lite väl nittitals?

Bobblejakke
Riis Breivik High Heels Diabase Table


Riis Breivik Hipster
De sista teckningarna är från OJ Ness vernissage på Riis där han visade fina men ganska flummiga rokokomålerier, teckningar och gipsgrejor staplade i plåthyllor. Jag gillar till hans utställning som nu är på Stensersenmuséet bättre. Gammalt nytt menar somliga men för mig som inte sett så mycket tidigare är det kul att att få se hans installationer och teckningar. Intressant och spännande. Gå och se den!

Riid Ness Chatting Ladies
Riis Ness

Nästa sida »

Blogga med WordPress.com.