Ljudet av stekt ägg strömmade ut av högtalarna. Teakradiogrammofonen hade blivit en järnspis med stekpanna utan lukt, bara ljudet. Så kommer det ett nytt ljud det pulserar och blir kakafoniskt. Jag lyssnade utan att förstå, egentligen skulle jag höra på barnradion men hade slagit på en stund för tidigt. Men istället för trallande glada barn fick jag en unik inspelning med Stockhausen från Westdeutscher Rundfunk i Köln. Det var ful otroligt ful och jag glömde det aldrig.
Arne
Cloudbuilder spelar ganska vacker musik inte traditionellt rytmisk och musikalisk. Mer”ljudiskt” egentligen, och ljuden som pojkarna tar fram ur sina små maccar är magiska och stämmingsfulla aldrig stojigt men ofta ihållande och intensiva. Ibland som en matta eller varm filt. Tusen miljoner ärtor som hoppar på ett glasbord, eller bara blåsande svajande. Stämmning tillstånd. Och ofta kom jag på mig med att undra, vad det var jag hörde. Vad var det? Eller det? Och det!
Ulf
Alla grejorna och boxarna var monterade som in stor rishög det strömmade kablar och ledningar ned på golvet. Ljuset från dataskämen kasta ett vitt ljus på Ulfs brillor bakom skymtar jag ögonen som ser in i skärmen, koncentrerad. Arne håller upp en Ipad i luften.
Find the sound
Jag föröker gissa vilket ljud han gör med paddan. Men den försvinner in i något nytt som ta min uppmärksamhet. Jag hade fått ny insikt när jag gick hem senare på kvällen och kände mig upplivad. Nu är vi inte längre beroende av Westdeutscher Rundfunks studio för att få höra på märklig musik. Nu räcker det med att gå till Sound of MU. Det är bra.
Ulf und Arne
Audience
